Vapenlicens för B-vapen, C-vapen, D-vapen - Skillnaderna

Den svenska vapenklassificeringen bygger på EU:s vapendirektiv och är inskriven i vapenlagen (1996:67) samt vapenförordningen (1996:70). Systemet syftar till att kategorisera vapen utifrån deras farlighetsgrad och reglera vilka krav som ställs för innehav. Klassificeringen påverkar allt från licensansökan och handläggningstider till förvaringskrav och transport.

Sedan den nya vapenlagen trädde i kraft 2026 har klassificeringen skärpts avsevärt, framför allt vad gäller A-vapen. Det är viktigt att förstå vilken klass ditt vapen tillhör eftersom det avgör hela licensprocessen och vilka krav du som innehavare måste uppfylla.

Klassificeringen bestäms av vapnets konstruktion, funktion och eldhastighet - inte av kaliber eller utseende. Ett vapen kan alltså byta klass om det byggs om, exempelvis om ett halvautomatiskt gevär konverteras till manuell repeterering. Det är alltid polismyndigheten som avgör vilken klass ett specifikt vapen tillhör vid licensprövningen.

Kategori A omfattar de vapen som bedöms ha högst farlighetsgrad och där lagstiftaren valt att i princip förbjuda civilt innehav. Hit hör helautomatiska vapen (kulsprutor, kulsprutepistoler), men sedan den nya lagstiftningen 2026 också en rad halvautomatiska vapen som tidigare tillhörde lägre kategorier.

Vad räknas som A-vapen?

• →Helautomatiska skjutvapen - vapen som avfyrar fler än ett skott per avtryckartryck.
• →Halvautomatiska centralantända gevär med löstagbart magasin - hit räknas bland annat AR-15-plattformen och liknande konstruktioner.
• →Halvautomatiska vapen med stort magasin - gevär med magasin som rymmer fler än tio patroner och pistoler med magasin som rymmer fler än tjugo patroner.
• →Förkortade vapen - vapen kortare än 60 cm med ursprunglig total längd över 60 cm.

Undantag kan i teorin beviljas för museer, samlare med synnerliga skäl och vissa myndigheter. Men för den vanliga sportskyttens eller jägarens del är A-kategorin stängd. Om du äger ett vapen som omklassificerats till A-klass bör du kontakta polisen för information om övergångsreglerna och dina alternativ.

Kategori B är den klass som främst berör pistolskyttar. Hit hör alla enhandsvapen - alltså vapen som är konstruerade för att avfyras med en hand. I praktiken handlar det om pistoler och revolvrar i olika kalibrar. Det är den näst mest reglerade kategorin efter A-vapen, och licensprocessen är mer omfattande än för gevär och hagelgevär.

Vilka vapen ingår i B-klassen?

• →Halvautomatiska pistoler (exempelvis CZ Shadow 2, Glock 17, Sig Sauer P226)
• →Revolvrar (exempelvis Smith & Wesson 686, Ruger GP100)
• →Enhandsvapen för målskytte med kaliber som .22 LR, 9 mm, .357 Magnum, .45 ACP med flera
• →Signalpistoler och startpistoler (om de kan skjuta skarpa patroner)

Licenskrav för B-vapen

Att få vapenlicens för pistol innebär den mest krävande processen av de vapenkategorier som fortfarande är tillgängliga för civilpersoner. Kraven är utformade för att säkerställa att du har tillräcklig erfarenhet, kunskap och ett genuint behov av vapnet.

• →Medlemskap i skytteförening - du måste vara aktiv medlem i en förening ansluten till ett riksskytteförbund i minst sex månader innan du kan söka din första pistollicens.
• →Godkänt guldmärke - du ska ha skjutit godkänt resultat på guldmärkesprovet för den vapentyp du söker licens för. Det visar att du har tillräcklig skjutskicklighet.
• →Föreningsintyg - din förening utfärdar ett föreningsintyg som bekräftar att du uppfyller kraven och har behov av vapnet.
• →Godkänd förvaring - du måste ha ett SSF 3492-godkänt vapenskåp innan du beviljas licens.
• →Polisens prövning - du får inte ha pågående brottsmisstankar, missbruksproblem eller anmärkningar som gör dig olämplig som vapeninnehavare.

Hela processen från första besöket på skytteklubben till att du har din pistol i handen tar normalt 8-14 månader. Vill du ha en detaljerad genomgång av varje steg rekommenderar vi vår guide Vapenlicens för pistol - komplett guide.

Kategori C omfattar tvåhandsvapen som kräver anmälan vid förvärv. Det är den vanligaste vapenklassen bland jägare och gevärssskytte i Sverige. Jämfört med B-vapen är licensprocessen enklare, men det finns ändå tydliga krav som måste uppfyllas.

Vilka vapen ingår i C-klassen?

• →Repetergevär - bultrepetervapen som Tikka T3x, Sauer 100, Remington 700 och liknande.
• →Halvautomatiska gevär med fast magasin - gevär som inte uppfyller A-vapenkriterierna, exempelvis vissa jaktgevär med begränsat magasin.
• →Enpipiga hagelgevär med fler än två skott - pumphagelgevär och halvautomatiska hagelgevär med begränsat magasin.

Licenskrav för C-vapen

Kraven varierar beroende på om du söker licens för jakt eller målskytte:

• →Jakt - godkänd jägarexamen är grundkravet. Du behöver inte vara medlem i en skytteförening om du söker licens för jakt, men du ska kunna visa att du har behov av vapnet och att du avser jaga aktivt.
• →Målskytte - liknar processen för B-vapen men med andra tidskrav. Du behöver vara aktiv i en skytteförening och uppfylla förbundets krav på resultat.
• →Förvaring - samma krav som för B-vapen, alltså SSF 3492-godkänt vapenskåp.

En stor skillnad mot B-vapen är att du som jägare med godkänd jägarexamen kan söka din första gevärlicens utan sex månaders väntetid. Handläggningen hos polisen brukar också gå snabbare för C-vapen jämfört med B-vapen, eftersom behovsprövningen är enklare vid jaktändamål.

Kategori D är den enklaste vapenklassen att få licens för bland de konventionella skjutvapnen. Hit hör klassiska jakthagelgevär med ett eller två skott - alltså de traditionella bockgevären och sida-vid-sida-gevären som använts i svenska skogar i generationer.

Vilka vapen ingår i D-klassen?

• →Enpipiga hagelgevär med högst två skott - exempelvis vanliga enpipiga bockgevär och sida-vid-sida-hagelgevär.
• →Tvåpipiga hagelgevär - både bock (över/under) och sida-vid-sida-konfigurationer.

Licenskrav för D-vapen

D-vapen har det enklaste licensförfarandet av de traditionella vapenklasserna. Grundkraven är:

• →Jägarexamen - för jaktändamål räcker godkänd jägarexamen. Ingen väntetid eller föreningsmedlemskap krävs.
• →Målskytte - för sportskytteändamål (exempelvis trap och skeet) krävs medlemskap i skytteförening.
• →Förvaring - godkänt vapenskåp krävs även för D-vapen.

Handläggningen för D-vapen är ofta snabb - ibland så kort som två till fyra veckor - eftersom behovsprövningen är okomplicerad. D-vapen är vanliga som första jaktvapen och många blivande jägare börjar här innan de eventuellt söker licens för C-vapen.

Kategori E är en samlingsgrupp för vapen som inte passar in i de andra kategorierna och som bedöms ha lägre farlighetsgrad. Det är den minst restriktiva vapenklassen, men licens krävs fortfarande.

Exempel på E-vapen

• →Enpipiga repetergevär med kantantändning (exempelvis .22 LR-gevär)
• →Vissa äldre vapenmodeller och samlarvärdiga vapen
• →Startpistoler och signalvapen som inte kan avfyra skarp ammunition

E-vapen kan i vissa fall undantas från kravet på vapenskåp, men polismyndigheten gör alltid en individuell bedömning. Huvudregeln är att alla skjutvapen ska förvaras i godkänt vapenskåp. Licens för E-vapen kan beviljas för jakt, målskytte eller samling beroende på vapentyp.

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste skillnaderna i licenskrav mellan de olika vapenklasserna. Tabellen ger en snabb överblick, men tänk på att varje ansökan bedöms individuellt av polisen.

Som tabellen visar är B-vapen den klass med strängast krav. Det beror på att enhandsvapen historiskt sett bedömts som särskilt farliga ur samhällsperspektiv - de är lättare att dölja och transportera diskret. Därför kräver lagstiftaren en längre prövningsperiod och mer dokumenterad erfarenhet innan licens beviljas.

Läs gärna vår steg-för-steg-guide till vapenlicens för en detaljerad genomgång av ansökningsprocessen, eller vår översikt av vapenlagstiftningen i Sverige för den juridiska bakgrunden.

Som sportskyttar är det framför allt B-vapen och i viss mån C-vapen som är relevanta. Pistolskytte kräver B-vapen, medan grenar som gevärskytte och praktiskt skytte med gevär faller under C-kategorin. Här är de viktigaste punkterna för dig som är aktiv skytt.

Pistolskyttens väg till licens

Den typiska vägen för en pistolskytt är: gå med i förening, skjut skyttekortet, träna i sex månader, skjut guldmärke, få föreningsintyg och skicka in ansökan till polisen. Under väntetiden skjuter du med föreningens vapen. Detaljerna finns i vår guide till vapenlicens för pistol.

Aktivitetskravet

Oavsett om du har B- eller C-vapen för sportskytte gäller ett löpande aktivitetskrav. Du förväntas delta regelbundet i föreningens träningar och tävlingar. Polisen kan begära in underlag som visar din aktivitet, och föreningen rapporterar om medlemmar som inte uppfyller kravet. Vi rekommenderar att du alltid loggar dina skjutningar - till exempel via LoggaSkott.se - så att du kan visa din aktivitet om polisen efterfrågar det.

Flera vapen i olika grenar

Aktiva tävlingsskyttar har ofta licens för flera vapen i olika kategorier. Du kan exempelvis ha en .22 LR-pistol för precisionsskytte, en 9 mm-pistol för IPSC och ett gevär för gevärsgrenar. Varje licens bedöms separat, men efter din första beviljade licens går processen snabbare. Utforska vilka pistoler som passar för sportskytte om du funderar på ditt nästa vapen.

Vad gäller vid tävling utomlands?

Om du tävlar internationellt behöver du ett europeiskt skjutvapenpass (European Firearms Pass) för att transportera dina vapen inom EU. Passet utfärdas av polisen och gäller i fem år. Reglerna skiljer sig åt mellan länder, så kontrollera alltid destinationslandets bestämmelser innan du reser. Inom Sverige gäller de vanliga transportreglerna.

Det finns ingen formell "kombinationslicens" i svensk vapenlag - varje vapen har sin egen licens. Men begreppet används ibland i vardagligt tal för att beskriva situationen när en person har licens för vapen i flera kategorier. Här är vad du behöver veta.

Separata licenser, gemensam förvaring

Varje vapen du äger har sin egen licens med eget licensnummer. Men alla vapen kan förvaras i samma vapenskåp så länge det har tillräcklig kapacitet och uppfyller SSF 3492-standarden. Du behöver alltså inte separata skåp för pistoler och gevär. Läs mer om regler för vapenförvaring.

Jakt och sportskytte i kombination

Många skyttar har både jakt- och målskyttelicenser. Det är vanligt att börja med jakt (D- eller C-vapen) och sedan komplettera med B-vapen för pistolskytte, eller tvärtom. Processen för varje vapenlicens är fristående - dina befintliga licenser varken försvårar eller förenklar nya ansökningar, förutsatt att du uppfyller kraven.

Behovsprövning för flertal vapen

Polisen gör en behovsprövning vid varje ny licensansökan. Du behöver kunna motivera varför det nya vapnet fyller ett ändamål som inte redan täcks av dina befintliga vapen. Exempel på godkända motiveringar är att du skjuter en ny tävlingsgren, behöver en annan kaliber eller att vapnet har andra tekniska egenskaper som krävs för din gren.